En vacker tankfull dag med trötta fötter

Idag var jag på min barnmorskas mormors begravning. Det kanske låter lite gränslöst och inte helt korrekt...Om det nu inte var så att vår barnmorska är en av mina äldsta vänner. Mormor fanns alltid hemma hos henne när vi kom hem från skolan och på alla familjesammankomster. Vi fastnade alltid i samtal om allt från amning till bokbinderi. Min egen mormor dog och begravdes när jag var gravid för tio år sen. Det är extra känslosamt att gå på begravning med ett nytt liv snart på väg men tanken att det är livets gång blir tydlig och det blev en vacker dag.