Det bidde..

..en gås?!Eller nåt..

Jag har börjat virkkarriären. Eftersom jag äntligen avslutat mina stickprojekt vill jag inte börja med nåt stort nu utan tänkte prova på att virka lite djur att hänga i vagnen. Jag har inte hittat nån fin vagnmobil att köpa och jag blir samtidigt av med restgarn. Toppen! Nu gör jag en mus är tanken, vi får se vad det blir. Pappan vill att jag ska försöka göra en sköldpadda.

Kort och gott

Tunna böcker som kan vara till hjälp att ta sig genom de här kommande timmarna, dagarna eller förmodligen veckorna tills vi får ut den här lilla akrobaten som snurrar runt och bökar.

REA

Mina älsklingsgarner reas ut inför nästa säsong. Laddar för att sticka en del halsdukskragar som jag säljer till höst/vinter. Det är korta hanterbara projekt som jag tror jag kan ro i hamn trots liten Bebblo.

Vecka 38

OTROLIGT! Det drar ihop sig. Bebblo skruvar sig och det drar och känns lite. mest när jag ska gå och lägga mig. Jag känner mig förberedd samtidigt som jag inte fattar att vi ska ha barn.

SÖS

En lång promenad blev det idag till förlossningen. Nej det är inte dags och även om mitt forna jag promenerat mycket så är inte min avsikt att gå till BB. Vi tittade in och pratade lite med en trevlig receptionist som förklarade hur man går och vad man gör när man kommer in. Vi kunde inte titta in i salar för det var upptaget i alla rum. Men det känner jag inte behov av. Det var skönt att bara veta vilken dörr man ska gå in. Nu är det inte säkert att det blir SÖS men jag tror att all förberedelse är bra.

Besvikelsen

är total efter gårdagen. Först Sex and the city 2 och sen melodifestivalsfiasko. Jag som tänkte att det skulle bli mitt minnesvärda sista biobesök innan Bebblo. Precis som jag fortfarande minns filmen med värme från biobesöket med storebror i magen. Men nu tror jag vi måste gå en gång till innan jag spricker. Och sen skulle vi ladda för en trevlig lördagkväll med Eurovision. Även om jag föredrar den svenska uttagningen och ofta blir besviken på röstandet så har vi inte så mycket annat att göra än att med hjälp av TV-n invänta Bebblo nu. Trist. Så idag har vi laddat med tre filmer för helgen och jordgubbar så vinden kan vända.

Morfar

börjar sin bilfärd genom Europa med start i södra Spanien i ottan imorgonbitti. Välkommen till Sverige.!

Mest bara tjock

En grå dag

Det regnar och är inte alls lockande att gå ut så jag stannar inne eftersom jag inte har några som helst måsten idag. Dessutom handlar jag bara om jag går ut. Jag dras till barnbutiker, gallerior och de olika kedjorna med fina barnkläder. Det här ligger inte i min natur utan i mitt gravida tillstånd inser jag för det har gått överstyr. Jag handlar inte mycket eller dyrt men jag går runt och tittar, släpar mig trots onda ben från affär till affär. Och andra sidan blev det två pocketböcker köpta över nätet idag...Nej nu ska jag starta en ny stickning istället. Byxorna är äntligen klara:

v.37+2

Nedräkning och schemaläggning. Jag har gjort ett schema för storebror och allt som händer nu de tre kommande veckor innan avslutning och Bebbloankomst. Jag har halvpackat en väska. Jag avslutar en stickning och är sen relativt redo. Pappan läser på om tiden efter förlossningen, det är bra, nästan viktigare än att gräva ner sig i förlossningsdetaljer. Det kommer rulla på och vi kommer att ha mycket stöd av vår egen barnmorska tillika min äldsta väninna som kommer att vara med och som har koll på hur min förra förlossning var.

Sliten

kropp idag. För mycket promenerande. Jag får en skrämmande tanke om att det är så här jag kommer att vara i kroppen för resten av mitt liv.! Jag har börjat drömma om dagen då jag kan ha mina gamla byxor och tröjorna inte glider upp över magen och lägger sig under brösten. Dagen då jag kan promenera mina rundor som en vanlig och inte liknar ankorna i Årstaviken. Vilken lycka. Jag drömmer om att ta två trappsteg i ett steg och liksom flyga upp en våning. Vilken lycka. Jag drömmer om att vika ihop benen på stolen så där mysigt när man dricker en kopp te och pratar om livet. Vilken lycka. Jag drömmer om att läsa flera kapitel i en bok utan att somna och helst på mage. Vilken lycka. Jag drömmer om att inte tänka igenom dagens ärenden utan att spontant strosa runt och ta omvägar bara för att. Vilken lycka. Men så drömmer jag om att lukta på Bebblo och lyssna till andningen och känna den lilla kroppen. Vilken lycka.

Studentfest

den 12 juni. Jag har tackat nej men borde kanske gå eftersom det sägs att bebisar kommer när man planerar andra saker... Men med ont i kroppen nu så vet jag att jag inte kommer vara rörlig om tre veckor om ingen bebblo kommit.! Och att ta med liten dagen efter känns kanske inte helt aktuellt.

Övermöblerad

Vi behöver en hel del kvadratmeter till. Alternativet att få bort alla saker är svårt. Vi behöver en del saker, kanske inte just allt vi har men ge oss några kvadrat till så lovar jag platsbyggda skåp och garderober. Här finns inga ytor att bygga på. Inga ytor att röra sig på. Inga ytor att leva på. Dags för rensning. Igen.

Nattvak

Jag var vaken i natt. Klarvaken. Vaken i den klara natten. Utanför fönstret började dagen gry och jag drömde mig till mina morgonpromenader för ett år sen och längtade ut. Att möta våren klockan 05 längs Årstaviken promenad och se ut över ett stilla vatten och känna doften av sprickande knoppar. Jag önskar mig tillbaka. Jag vill ut. Ut ur den här kroppen. Jag är klar nu. Klar med att vara orörlig med tunga ben ond rygg och uppluckrat bäcken. Så klar.

Vagnkarusell

Vilken dag det blev av min "vilodag". Jag har en gammal vagn som vi bestämt att komplettera med en hårdlift. Vi beställde en och har nu väntat 10 veckor minst. Vi ville ha en ny eftersom vagnen var gammal och fram för allt skulle det kännas bra för pappan att köpa den. Idag hämtades den och när vi skulle prova så passade den INTE. Panik och total uppgivenhet infann sig i hemmet. Pappan la sig raklång och suckade över denna jävliga dag. Jag kollade Blocket, hittade och ringde på en modell som jag gissade skulle passa. En timme senare var vi på väg med hårdliften för att prova. Vagnen var kanonfin, liften passade. Vagnen var stabilare och vi betalade, tackade och rullade hem. Det enda är att innertygen inte är lika och det rör mig inte i ryggen. Mycket nöjd blivande tvåbarnsmamma!

Efter den längsta helgen

andas jag ut och lyssnar på trötta kroppen, den är stel och tung. Jag ser klart ut som en flodhäst.

GRATULERAR

Pappan fyllde trettio och det firades i dagarna tre minst. Det blev mycket städ och förberedelse en del övernattningar och flera nya ansikten. Vi hade otrolig tur med vädret och kunde vara ute under hela festen på gården med grillning och buffé. Barn lekte i sandlådan och de unga vuxna spelade pingis i lokalen.. Toppendag!

V.36

Stelare

och tjockare men inte lika täppt, tack vare Nezeril, som jag är fullt medveten om att det inte är bra att ta. Men nässkölj och andra sprayer hjälper INTE. Jag var hos barnmorskan och alla värden ser perfekta ut. Förutom ont i rygg o bäcken mår jag bra. Känner mig inte för trött. Seg kanske, men det blir man ju lätt när man är understimulerad. Allt som snurrar i huvudet är ju bebis, förlossning och i vilka kvarter det finns barnbutiker...Känner inte igen mig, men låter mig hållas. Jag vet att jag efter ett par år blir mig själv igen. Däremot är jag van att bara ha barn varannan vecka så det blir en omställning utöver den att ha bebis med allt vad det innebär.

Täppt

och arg. Är det inte nog med ryggont, tunga ben och svullna fötter..? Är så täppt i näsan att jag knappt kan sova. Måste inte bara upp på toaletten utan varannan gång är det för att försöka spraya ihjäl min stackars näsa för att kunna andas. Jag vill andas.

Spänd

som en trumma är skinnet på min mage. Det gör ont. Utan känsel samtidigt som huden är öm vid minsta beröring. Ska det vara så här? Nån?

Multigravid

Den här perioden när man ska börja röja allt i sin väg är svår att genomgå. I mitt huvud möblerar jag om, rensar, byter plats på allt men i praktiken får jag inte till det. Kroppen orkar inte. Jag kan ju inte böja mig! Att plocka upp saker som jag tappat, jag tappar allt tre gånger, är asjobbigt. Men jag funderar på att hyra in nån som fixar allt. Pappan gör tillräckligt. Och det är en utomstående jag behöver, nån som tittar mig i ögonen och frågar mig vad in i h-te ska du med den här till? En rejäl rensning, grovstädning och nån som strukturerar upp de få saker som sen blir kvar. Kanske skulle vi då får plats att bo kvar.

Städ-dag

idag i huset. Jag gjorde ingenting men blev lika trött för det. Pappan är ett kap, han städade vår del i trapphuset och putsade fönsterna. Sen åt vi med grannarna och det är alltid trevligt.

Sov-dag

blev det idag i detta gråa tillstånd. Känner mig grå i håret, humöret och kroppen. Tittar man ut är det ju inte roligare...Tog mig samman efter lång vila, film och gick med pappan till Bebblo för att hämta storebror. Storebror är stor nu, behöver inte bli hämtad men jag minns när han blev glad av att bli hämtad av oss båda och fixa fredagsmys. Vi fick vänta på att han spelade klart pingis från att sen bli helt övergivna utanför skolan vid fotbollsplan. Ett antal telefonsamtal senare så är det tydligt att NU börjar det. Storebror frigör sig, han är på väg han är trots sin ringa ålder stor nu.

Välkommen hem

kära dator. Ja man kan ju kanske undra hur intressant det är att skriva om datorns liv eller död. Men det är ett känsligt läge så här i slutet av graviditeten. Alla uppbrott från det vardagliga är förödande. Nu är dock ordningen återställd och vi återgår till den andra väntan. Den väntan som idag känns seg, men det kanske bara är vädret..

Tur

att pappan tar tag i saker. Annars skulle livet fastna här. Jag planerar gärna att vi ska rensa upp hemma, städa och så men sen när dagen då vi bestämt kommer så backar jag, vill inte, orkar inte, energin har lämnat kroppen. Ibland lyckas pappan få igång mig, oftast inte. Besvärlig. Jag måste styra upp oviljan till handling när det gäller tråkiga måsten. Hur gör man? Jag har läst: Feng shui, Få det gjort! och andra peppböcker och visst med boken i färskt minne ryker en och annan pryl och det kan bli ordning på papper.. Jag har tagit hjälp av vänner med handlingskraft. Men sen går veckorna och jag är där igen. Oreda. Ibland tänker jag att det är konstnärligt kaos som jag behöver runt mig men om jag ska vara ärlig så blir det bara stopp i maskineriet. Jag tror jag behöver en större lägenhet men det skulle gå lika bra med färre prylar och mera ordning.

MAC-LIVE

Datorn lever. Den är hemma redan. Utan pappan hade den fortfarande varit död. Den håller på att överföra information från Time-capsule. Nästa steg är att rensa bort skit så att jag har mer utrymme. Jag gräver ner mig för sånt också.

Det är tanken som räknas

sägs det men min tanke om min absolut perfekta kondition och hälsa tar mig inte längre än till Mariatorget från Götgatan och besök på Apoteket och Ica sen tunnelbana tillbaka.


Saknar mina promenader:

MAC-DÖD

Fick strålande besked idag om att min kraschade hårddisk faller under förlängd garanti. Det är min andra krasch. Inte lika dramatisk eftersom jag har backup med alla foton, musik och framförallt program men minst lika förlamande..Pappan tog tag i ärendet igår och ringde support och idag lämnades den in. Jag vill helst gräva ner mig när sånt här händer.

Farmor

to be var i Stockholm idag och fick en snabbtitt på magen.

ONT

idag. Alldeles för mycket aktivitet idag. Kroppen protesterar. Det är helt otroligt att två korta promenader ska ta knäcken på mig som för ett år sen promenerade runt 15000 steg per dag. Jag gjorde söder i vått och torrt, gärna i ottan. Nu måste jag planera mina knappa 1000 steg. Jag har så många steg att ta igen så fort jag är lite återställd och fogarna mår bättre. Då ska vi ut och göra hela stan varje dag. Jag längtar.

Bra-dag

Ibland kommer dem och liksom smeker ens kind. En dag i balans. Smärtbalans. Inga höga toppar och inga djupa dalar. Behaglig.

TENS- Heaven i vecka 34+1

Jävlar vilken skjuts jag fick idag..Haha Tog tag i en elektrodlapp på ryggen när jag "trodde" programmet slutat. Men ungen och jag verkar ha överlevt.

Knatte

Nu är storebror pirrig och snart på väg in på Söderstadion som "knatte". Han ska hålla en motståndare i handen. Jag är minst lika pirrig här hemma i soffan med fötterna i högläge och TENS-Heaven på max utan risk för igångsättande.!